Allas ansvar att standarder blir könsmedvetna – inte bara kvinnornas

Standarder har tagits fram enligt devisen ’One Size Fits All’, där standardanvändaren oftast har varit en man. En konsekvens därav är att system och produkter inte alltid passar alla lika bra. Förra veckan presenterades lösningen i en slutrapport som beskriver hur ISO:s standarder ska bli könsmedvetna.

– Vi började på allvar arbeta med genderfrågorna efter att ISO hade skrivit under UNECE:s deklaration för Gender Responsive Standards 2019, säger Karin Lindmark på SIS.

Sedan dess leder Karin Lindmark det internationella arbetet som ska få fysiologiska, biologiska och sociala skillnader att erkännas och integreras i ISO:s standarder. Projektet är viktigt för att produkter, tjänster och processer ska bli lika tillgängliga och säkra för alla användare. I en del fall handlar det till och med om att rädda liv.

– Som exempel löper kvinnor betydligt större risk att bli allvarligt skadade eller dö i en frontalkrock på grund av att bilars bälten, nackstöd och krockkuddar testas med krockdockor som har en genomsnittlig mans vikt, längd och kroppsbyggnad.

I början på mars var Karin Lindmark i Sydney för att presentera arbetsgruppens slutrapport och diskutera jämställdhetsfrågor med ISO:s tekniska styrelse. På mötet lyftes frågan om representation i ISO:s kommittéer och hur möten kan göras mer inkluderande.

– Det är jättebra att ISO vill sträva efter en jämn könsfördelning kommittéerna, men det är viktigt att betona att det inte automatiskt leder till att standarder blir könsmedvetna. Alla standardutvecklare bär ansvar för det, inte bara kvinnorna.

Stöd för könsmedvetna standarder

Arbetsgruppen har nyss uppdaterat en guide som ska användas som en obligatorisk checklista inför varje revidering eller nystartat standardiseringsprojekt.

– Om alla följer den kommer vi på sikt ha standarder som fungerar lika bra för alla.

I konkurrens med andra viktiga hållbarhetsfrågor upplever Karin Lindmark att det ibland är svårt att få gehör för genusfrågorna. Hennes och arbetsgruppens uppdrag blir inte lättare av att kommittéerna, av förklarliga skäl, har allt fokus på ämnesområdet.

– Vi måste få det att bli enkelt att besvara om man tar hänsyn till gender, utan att man ska behöva vara expert på just det, säger Karin Lindmark.

Ett enkelt men betydelsefullt hjälpmedel har bakats in i det digitala verktyg som ISO, CEN och SIS har börjat använda för att effektivisera standardutvecklingen – Online Standards Development.

– OSD säger ifrån om du skriver in ord i standarden som kopplar till ett visst kön, såsom male or female plugs eller unmanned vehicle. I nuläget handlar det om termer på engelska, men det finns tankar kring att skapa en motsvarande ordlista på svenska.

För att höja den generella kompetensen har arbetsgruppen också tagit fram en digital utbildning.

– Vi verkar för att alla som deltar i standardiseringsområden, där genderfrågor är aktuella, ska gå utbildningen. Den tar bara drygt 20 minuter. ISO var inte redo att ta det beslutet, men här finns stor möjlighet för oss svenskar att föregå med gott exempel, säger Karin Lindmark.